Lugn och ro.

Agnes och Annie sover över hos mormor och morfar för andra gången i natt.
Efter att ha fått lyssna till tre gonattsagor, ligger Agnes och funderar lite. Sedan säger hon:
- Nu får mamma och pappa lite lugn och ro.

- Men mamma!

Mamma sätter på sig ett par beiga shorts som har ett par år på nacken.
- Åh, jag har inga shorts.
- Men du har ju dem där
- Ja, men jag tycker inte om dem. De är för korta.
- Men mamma! Då skall du ju inte köpa såna!

Nää!

Annie har fått ett nytt favoritord: Nää!
Mycket användbart. Kan faktiskt användas i alla situationer och som svar på allt som mamma och pappa säger.

Påläggsbefriade mackor

När vi käkar mackor är det standard att barnen i första hand vill äta påläggen. Då säger jag till dem att de inte får en ny macka-bit förrän de ätit up brödet också.
Idag kom Agnes på en snygg workaround. När jag dukade av efter kvällsfikat låg det fyra påläggsbefriade mack-bitar under kanten på hennes tallrik.

Skåneskada

Agnes och jag pratade om att vi skall åka till Skåne. Det visar sig att hon kommer ihåg att hon ramlade och skadade nageln där förra året.
- Där har ju du varit förut. Kommer du ihåg det?
- Jaa.
- Det var då du ramlade och slog nageln.
- Ja. Idag skall jag vara försiktig så jag inte ramlar och skadar mig.
- Ja, du kan försöka.
- Och så måste jag ha vantar på mig.
- Nä, det blir väl för varmt med vantar.
- För de har så hårda trappor. Och en massa stenar.
- Ja så var det där du slog dig. Kommer du ihåg det?
- Ja, så kom det förbi en farbror - och så fick vi följa med till hans hus - och så fick jag cola.

Radiolyssning

När vi satt och käkade var det ett inslag om busschaufförs-strejken i Stockholm.
- Varför hade hon en taxi pappa?
- Bussarna går inte idag.
- Är inte mamma på jobbet?
- Jo, här i Mölnlycke går bussarna.
Första gången Agnes kommenterar det hon hör på radion.

Öppnar dörren

Idag har Annie kommit på hur man öppnar ytterdörren. Smet ut till kompisarna Emma och Isabella som var ute på gatan. Första gången jag hämtade henne trodde jag att glömt stänga dörren. Andra gången hade hon varit ute i 10 minuter innan jag märkte att hon var ute (höll på att sätta upp en hyll auppe på kontoret och flickorna var på nedervåningen). När jag kom ut tyckte grannmammorma
- Åh, att ni kan vara så coola att ni kan låta Annie vara ute själv! Hade varit mitt barn hade hon stuckit iväg själv!
Nej, riktigt så cool är jag inte att jag släpper ut en 18-månaders själv.